Nutida konstnär - dåtida känsla.

För mig är friluftsmåleriet blodigt allvar, hårt arbete och djup koncentration för att nå dit jag vill.
Det är en stor skillnad att måla under kontrollerade och bekväma former i ateljén, jämfört med att under stark tidspress och i kamp med yttre förhållanden försöka fånga ögonblicket på plats i naturen. Att vara snabb är ofta avgörande för att hinna fånga intrycket.

Eftersom det oftast är bråttom så har jag utrustningen väl förberedd och testad, och jag har en mängd fältstafflier och målarlådor anpassade för olika förutsättningar. Att ta sig runt i mitt hemområde med bilen full av måleriutrustning är såklart enklare än att med minimal packning trängas tex i Paris metro på väg mot en målardag i stadens olika hörn.

En typisk målardag i fält innebär att jag hittar en intressant plats och där letar efter de element som får ögat att fastna, känslan att vakna och handen att bli intresserad av att fånga det jag ser och känner. Jag försöker få ner den där så svårfångade ’känslan’ ända ut i de enskilda penseldragen; söker doft, smak och ljus genom snabba impressioner ur landskapet.

Att nå och passera linjen där den dekorativa målningen övergår till konst är viktigt för ett godkänt resultat.

Jag söker alltså landskapets själ, och under molnen är jag fri att försöka.